1. Du är här:
  2. Centrum för medeltidsstudier
  3. Forskning
  4. Pågående avhandlingsprojekt

Pågående avhandlingsprojekt

Medieval Gardens in the North – Images and Reality

Fil.mag. Anna Andréasson
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
anna.andreasson@ark.su.se

New findings and new research in the last decades increasingly show that the old image we have of gardening during the Middle Ages in the Nordic countries (Sweden, Norway, Denmark, Iceland and Finland) – an image formed during the late 19th and 20th century – is in many ways dated and often based more on assumptions than facts. To bring research forward we need to deal with this legacy, and find a new and better understanding of gardens and horticulture in this area in the medieval period, useful to current research. At the basis of this thesis project is the archaeological material, and a view of gardens as an interesting form of material culture, but to trace medieval horticulture in the Nordic countries all available source materials are needed. Images, maps, written sources, plants and the archaeological record all need to be considered as possible providers of information. The scarcity of the source material is a challenge, but the situation today is quite different from what it was only a couple of decades back. One important reason is the growing archaeological source material. Central to the thesis is also the notion that horticulture is important, socially and economically, in ways that change through time and space. So, what is gardening, and what was it in northern Europe during the Middle Ages? How were gardens used and seen – as symbols, metaphors and as physical places? What makes gardens different from all other elements in a cultural landscape?

 

Coin-pendants in Viking Age Scandinavia

Fil.mag. Florent Audy
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
florent.audy@ark.su.se

The thesis deals with the coin-pendants found in Viking Age Scandinavia, that is the coins with suspension holes or loops worn by Norse women as ornaments. These specific pieces of jewellery are fairly common in hoards, graves and settlement remains all over the Viking world, but have never been thoroughly studied. Most of the time, coin-pendants are treated as simple and ordinary coins, while they had a completely new function, ornamental and symbolic. This thesis aims at understanding this new function, by paying particular attention to the specimens deposited in Scandinavian graves.  Methodologically speaking, the study of coin-pendants must combine two different approaches: (1) a multidisciplinary approach that takes into account numismatic, technical and archaeological aspects, (2) a biographical approach that regards the various lives in which the coins were involved. By doing so, it will become possible to understand why the fashion of wearing coin-pendants reappeared during the Viking-age and why it disappeared afterwards. It will become possible to determine how coins, ornaments, people and mortuary practices were connected and interrelated. 

Politics of Aristocracy and Chivalry: Ideology and Political Identities in Narrative Sources from Castile-León and Sweden, c. 1275–1350

Fil.mag. Kim Bergqvist
Historiska institutionen
kim.bergqvist@historia.su.se

Avhandlingsprojektet behandlar ideologi och politisk identitet inom det aristokratiska skiktet i Kastilien-León respektive i Sverige under perioden ca 1275–1350. Undersökningen griper an relationen mellan litteratur och samhälle genom att analysera det politiska språkbruket i narrativa källor med avsikt att förstå hur politiskt tänkande konstruerades och politiskt agerande legitimerades i dessa kontexter. Angreppssättet syftar till att omfatta såväl sändar- som mottagarkontexten i den kommunikationssituation som den litterära produktionen motsvarar, framförallt med sikte på tidpunkten för författandet av texterna. Avhandlingen är komparativ. Syftet med bruket av denna metodologi är att bredda och nyansera den bild av den medeltida aristokratin som dominerat forskningen, att kliva ur de historiografiska ramarna och vidga perspektiven.

Økonomisk endring i middelalderen – med fokus på individ og samfunn, og samspillet mellom disse

Fil.mag. Linn Eikje Ramberg
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
linn.eikje@ark.su.se

Mynter kan være både et sosialt og et økonomisk virkemiddel. Mynten og menneskenes bruk av den er med på å strukturere samfunnet, samtidig som samfunnets verdier og normer gir individet og kollektivet muligheter og begrensninger for handling. Mynten er uttrykk for økonomisk verdi, men er også ved sin symbolfunksjon med på å forme identitet, sosiale relasjoner, og kulturelle verdier. Hvordan et samfunn bruker mynt og hvilket meningsinnhold den tillegges er formgivende for dets fysiske og sosiale rom. Avhandlingens formål er å undersøke hvordan mennesker, som individer og som del av et kollektiv, forholdt seg til og responderte på økonomiske forutsetninger og endringer i samfunnet i middelalderen. Hvordan påvirket økonomiske og politiske beslutninger eller hendelser menneskenes hverdag? Materialet som benyttes i avhandlingen er norske brakteater. Fra 1180 til 1280 er brakteater den eneste mynttypen som blir produsert i Norge. Tiden fra 1130 til 1240 kallers i norsk historie for Borgerkrigstiden eller Innbyrdeskrigene. I løpet av denne perioden krever hele 15 kongsemner sin rett til norges trone. Av disse vet vi med rimelig sikkerhet at fire lot prege mynt, mens de øvrige 11 godt kan ha preget mynt, uten at vi har identifisert dem i myntmaterialet. Arbeidet med avhandlingen vil deles inn i tre ulike deler, hvor den første delen utgjøres av et omfattende materialstudie for å etablere en sikrere kronologi. Hensikten er å belyse hvem som sto for utmyntingen. Videre vil funnene analyseres korologisk, for å søke svar på hvor myntene ble produsert og brukt. En tredje analyse vil befatte seg med brakteatfunnenes sammensetning og kontekst for å belyse hvordan brakteatene ble benyttet i og av samfunnet.

Moneta Lundensis. Myntningen i Lund under Hardeknut, Magnus den gode och Sven Estridsen cirka 1035–1050. En stampstudie

Fil.mag. Frédéric Elfver
Numismatiska forskningsgruppen (NFG)
frederic.elfver@ark.su.se

I avhandlingen diskuteras den monetära utvecklingen och dess organisation i Lund under perioden cirka 1035–1050. Tyngdpunkten i studien ligger på den myntutgivande institutionens intentioner och visuella retorik med bysantinskt influerade myntmotiv samt brukarnas reaktioner. I detta sammanhang diskuteras det hur mynt hanterades som mynt i staden och som ackumulerat silver på landsbygden. Kulturkontakter mellan danskt och slaviskt område behandlas också.

Taking God to Heart. Emotion and religious practice in Reformation period Sweden

Fil.mag. Mari Eyice
Historiska institutionen
mari.eyice@historia.su.se

Projektet är riktat mot frågor om känslor, ideal och religion i 1500-talets Sverige. 1500-talet var en period av förändring i stora delar av Europa. I Sverige skedde stora omvandlingar på både politikens och religionens område. Reformationen genomdrevs under början av århundradet och protestantismen blev så småningom den officiella religionen. Detta innebar förändringar i såväl officiell teologi som religiös praktik, även om vi vet lite om hur dessa förändringar upplevdes av vanligt folk. I avhandlingsprojektet vill Eyice försöka ta reda på hur dessa förändringar kan ha påverkat befolkningens föreställningar om ideal religiös praktik, i förlängningen alltså hur man skulle leva ett gott liv.

För att svara på denna fråga undersöks hur känslor användes i religiösa texter såsom predikningar, böner och undervisningstexter. Tidigare forskning har poängterat att reformationen satte den inre religiösa upplevelsen i fokus, vilket gjorde att känslor var viktiga komponenter i ett idealt kristet beteende. Genom att undersöka vilka känslor som framhölls som önskvärda respektive icke önskvärda i religiösa texter som riktade sig till vanligt folk vill avhandlingen ta reda på vilka innerliga religiösa ideal som reformationen skapade. I enlighet med den protestantiska läran skulle dessa innerliga egenskaper dessutom ligga till grund för hur en människa agerade utåt, vilket gör att en undersökning av känslor i reformatoriska texter har potential att visa hur religiösa förändringar påverkade både enskilda människor och samhälleliga ideal.

Arbete i ben, horn och tänder. Djur, hantverk och nätverk i Mälardalen, cirka 750 till 1300

Fil.mag. Johnny Karlsson
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
johnny.karlsson@ofl.su.se

Avhandlingsprojektet är inriktat på att studera djurbensmaterial och särskilt dess materiella aspekter bortom födokonsumtionen. Hur djur nyttjats som en råvarukälla inom olika typer av hantverk. Det övergripande syftet är att med hjälp av jämförande studier fånga in kronologiska och korologiska förändringar i nyttjandet för att därigenom nå en förståelse för de sociala och marknadsekonomiska processer som präglat individer involverade i produktionen. Särskilt under 1100–1200-talets expansiva urbaniseringsperiod sker påtagliga förändringar i val av råvaror, djurarter och hanteringen av dessa. När det gäller ben/hornråvaran kan man generellt sett tala om ett skifte i användandet från ett hantverk i horn till ben. Men det föreligger skillnader i val av råmaterial mellan olika samtida lokaler. Skillnader som kan ses som socialt betingade snarare än enbart ett utslag av förändringar i råvarans tillgänglighet.

Broken Order: Shapeshifting as Social Metaphor in the Medieval North

Fil.mag. Gwendolyne Knight Keimpema
Historiska institutionen
gwendolyne.knight@historia.su.se

Avhandlingsprojektet utgörs av en studie av metamorfosen som social metafor i de medeltida anglosaxiska, iriska, och skandinaviska kulturerna. Särskilt intresse riktas mot frågor kring att vara en människa: för att beskriva hur en människa förändras till ett djur måste man först kunna säga vad en människa är för någonting. Den sociala aspekten rör vad för konsekvens en sådan förändring skulle ha, inte bara för människan själv men också för människans roll i samhället.

”Hallen var lyst i helig frid”. Om interaktionen mellan gudar och jättar belyst ur en fornnordisk hallmiljö

Fil.mag. Tommy Kuusela
Religionshistoriska avdelningen
tommy.kuusela@rel.su.se

Syftet med doktorsavhandlingen är att undersöka och kontextualisera de myter som berör gudars möten och interaktion med jättar i en hallmiljö. Undersökningen rör de regler och konventioner som gäller för gästabud speglas i myterna. Som avgränsning har valts att fokusera på de likheter och skillnader som kan utläsas av myter om Tor, respektive Oden, i deras möten med jättar i en hall. Ingen studie har tidigare granskat hur interaktionen mellan gudar och jättar i mytiska narrativ speglas i en sådan miljö. Dessutom kommer det att undersökas hur regler och konventioner för gästabud speglas i myterna. De huvudsakliga källorna är edda- och skaldedikter samt texter av de medeltida författare, som vid sidan av andra källor, byggde sina framställningar av de nordiska myterna på dikterna..

Med öga för publiken. Moralisk fostran i Heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser c:a 1340–1500.

Fil.mag. Eva-Marie Letzter
Historiska institutionen
eva-marie.letzter@historia.su.se

Avhandlingsprojektet handlar om senmedeltida moralundervisning sett utifrån användningen av korta uppbyggliga berättelser, så kallade exempelberättelser. Syftet är att visa hur Heliga Birgitta och de svenska predikanterna anpassade sina exempelberättelser och deras framställning av sensmo-ralen för att fostra sin tids europeiska maktelit respektive svenska allmänhet till goda kristna, cirka 1340–1500. Undersökningarna involverar studiet av narrativa och didaktiska element, kristen etik, normer samt samhällsattityder. Ambitionen är att från svensk horisont synliggöra den populärreligiösa undervisning som växte fram via kyrkans interaktion med folket. Det var förvisso en gudabenådad riksrådsänka och kyrkliga prelater som förkunnade Herrens vilja genom uppbyggliga berättelser, men ingen av dem var döv för folkliga influenser. I deras exempelberättelser ryms därför såväl humor som fasa, vardagsliv som fest och änglar som djävlar i en verklig-het som var medeltidsmänniskan förtrogen.

Stockholms stads tänkeböcker. Funktionell texthistoria 1476–1626

Fil.mag. Theresia Pettersson
Institutionen för svenska och flerspråkighet
theresia.pettersson@nordiska.su.se

I avhandlingsprojektet studeras språklig variation och förändring i Stockholms stads tänkeböcker från perioden 1476¬−1626. Materialet är intressant ur flera språkhistoriska aspekter, bland annat erbjuder texterna en unik inblick i rådstugurättens skriftspråkbruk under 1400-, 1500- och 1600-talet. Fokus i avhandlingen ligger på hur man i denna specifika skriftbruksmiljö använder språket för att beskriva rådstugurättens allomfattande verksamhet, som både är av administrativ och judiciell art. Texterna i tänkeboken präglas följaktligen av en synkron och diakron heterogenitet. I avhandlingen antas ett funktionellt perspektiv på språkbruk, och den övergripande frågeställningen rör hur skriftbruket förändras i och med att verksamheten förändras? Tyngdpunkten i analyserna ligger på sambandet mellan språkbrukssituationen och bruket av lexikogrammatiska resurser. Resultaten visar hur den språkliga heterogeniteten i hög grad är motiverad och driven av en samverkan mellan faktorer såsom verksamhetskontextuella omständigheter (t.ex. en under tiden förändrad processrätt), administrativ skriftspråkstradition (t.ex. ett övertagande av tidigare etablerade skriftbruksnormer) och textstruktur (t.ex. förekomsten av olika röstlager i texterna).

Ett rum utan utsikt – fönster och upplevelser av ljus under medeltid och tidigmodern tid

Fil.kand. Linda Qviström
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
linda.qvistrom@ark.su.se

Målsättningen med avhandlingsprojektet är att studera utsikt, insyn och dagsljus som en integrerad del av den profana arkitekturen, och att relatera detta till samtida ideologier. Utgångspunkten är att upplevelser av dagsljus och möjligheter till insyn och utsikt har påverkat både dem som vistades inne i byggnaden och förhållandet till landskap och människor utanför. Upplevelserna har styrts av valet av hur ljusöppningarna har utformats – deras storlek, placering och materialet de eventuellt var täcka med. Dessa val antas spegla föreställningar kring ljussättning, insyn och utsikt, något som i sin tur speglar det samtida samhället.

Från Lödöse till Uleåborg – Det svenska rikets urbanisering 1100–1610

Fil.mag. Per Gunnar Sidén
Historiska institutionen
per.gunnar.siden@historia.su.se

Från år 1100 till 1610 ökade antalet städer i det svenska riket från troligen endast en, Sigtuna, till 53 samtidigt som städernas folkmängd ökade i ungefär samma storleksordning. Det var en dynamisk process där de första städerna efter hand passerades i storlek av en rad nya utmanare. I min avhandling mäter och analyserar jag den processens förlopp och de framväxande urbana systemens karaktär.

För att kunna analysera urbaniseringsförloppet rekonstruerar jag först städernas befolkningsutveckling med hjälp av ett brett källmaterial från skattelängder till arkeologiska lämningar. Steget från dessa typer av källmaterial till befolkningsuppskattningar är dock stort och metoderna har varit outvecklade. I avhandlingen läggs därför mycket stor vikt på just metodutveckling.

Därefter analyseras de typiska dragen i urbaniseringens kronologi och geografi. Särskilt studeras de regionala skillnaderna som inte bara handlade om när urbaniseringen tog fart utan även vilken nivå, uttryckt i urbaniseringsgrad, den nådde upp till under perioden.

Slutligen undersöks stadsbefolkningens tyngdpunkt inom regionerna för att därigenom kunna säga något om urbaniseringens drivkrafter. Analysen utgår här från de två kompletterande urbanteorierna centralortsteorin och nätverksteorin. Centralortsteorin, enligt vilken stadsbefolkningens tyngdpunkt ligger i centrum av en större region, pekar mot städernas roll som producent, konsument och förmedlare av varor och tjänster inom regionen medan nätverksteorin, där stadsbefolkningens tyngdpunkt ligger i regionens periferi, betonar städernas roll som kontaktyta mot omvärlden.

I rikets tjänst – Rekryteringen av militär personal i Sverige 1450–1550

Fil.mag. Martin Skoog
Historiska institutionen
martin.skoog@historia.su.se

Våldsproduktion och legitimitet tycks ha varit nyckelfaktorer i etablerandet av tidigmoderna stater i Europa. I Sverige etablerades under 1500-talet en av Europas första fiskal-militära stater, vilket sannolikt skedde i en ganska lång utvecklingsprocess. Syftet med avhandlingsprojektet är undersöka sambandet mellan våldsproduktion och politisk makt i Sverige under perioden 1434–1544. Av särskilt intresse är hur de militära strukturerna såg ut, hur ständer, landsändor och politiska korporationer var militärt organiserade samt vilka strategier de politiska eliterna tillämpade för att utnyttja och kanalisera dessa gruppers våldsprodukt. De militära strukturerna tycks dessutom ha förändrats under senmedeltiden, vilket sannolikt fick konsekvenser för de politiska eliternas möjligheter att utnyttja våldprodukterna och krävde förändrade politiska strategier. Dessa förändringstendenser är av särskilt intresse för förståelsen av förhållandet våldsproduktion–resursmobilisering–legitimitet, och sannolikt en viktig nyckel till förståelsen av den politiska processen från medeltida förhållanden till etablerandet av den tidigmoderna, fiskal-militära staten.

 

Bokmärk och dela