1. Du är här:
  2. Centrum för medeltidsstudier
  3. Forskning
  4. Pågående avhandlingsprojekt

Pågående avhandlingsprojekt

Medieval Gardens in the North – Images and Reality

Fil.mag. Anna Andréasson
Institutionen för arkeologi och antikens kultur

New findings and new research in the last decades increasingly show that the old image we have of gardening during the Middle Ages in the Nordic countries (Sweden, Norway, Denmark, Iceland and Finland) – an image formed during the late 19th and 20th century – is in many ways dated and often based more on assumptions than facts. To bring research forward we need to deal with this legacy, and find a new and better understanding of gardens and horticulture in this area in the medieval period, useful to current research. At the basis of this thesis project is the archaeological material, and a view of gardens as an interesting form of material culture, but to trace medieval horticulture in the Nordic countries all available source materials are needed. Images, maps, written sources, plants and the archaeological record all need to be considered as possible providers of information. The scarcity of the source material is a challenge, but the situation today is quite different from what it was only a couple of decades back. One important reason is the growing archaeological source material. Central to the thesis is also the notion that horticulture is important, socially and economically, in ways that change through time and space. So, what is gardening, and what was it in northern Europe during the Middle Ages? How were gardens used and seen – as symbols, metaphors and as physical places? What makes gardens different from all other elements in a cultural landscape?

 

Politics of Aristocracy and Chivalry: Ideology and Political Identities in Narrative Sources from Castile-León and Sweden, c. 1275–1350

Fil.mag. Kim Bergqvist
Historiska institutionen

Avhandlingsprojektet behandlar ideologi och politisk identitet inom det aristokratiska skiktet i Kastilien-León respektive i Sverige under perioden ca 1275–1350. Undersökningen griper an relationen mellan litteratur och samhälle genom att analysera det politiska språkbruket i narrativa källor med avsikt att förstå hur politiskt tänkande konstruerades och politiskt agerande legitimerades i dessa kontexter. Angreppssättet syftar till att omfatta såväl sändar- som mottagarkontexten i den kommunikationssituation som den litterära produktionen motsvarar, framförallt med sikte på tidpunkten för författandet av texterna. Avhandlingen är komparativ. Syftet med bruket av denna metodologi är att bredda och nyansera den bild av den medeltida aristokratin som dominerat forskningen, att kliva ur de historiografiska ramarna och vidga perspektiven.

 

Moneta Lundensis. Myntningen i Lund under Hardeknut, Magnus den gode och Sven Estridsen cirka 1035–1050. En stampstudie

Fil.mag. Frédéric Elfver
Numismatiska forskningsgruppen (NFG)

I avhandlingen diskuteras den monetära utvecklingen och dess organisation i Lund under perioden cirka 1035–1050. Tyngdpunkten i studien ligger på den myntutgivande institutionens intentioner och visuella retorik med bysantinskt influerade myntmotiv samt brukarnas reaktioner. I detta sammanhang diskuteras det hur mynt hanterades som mynt i staden och som ackumulerat silver på landsbygden. Kulturkontakter mellan danskt och slaviskt område behandlas också.

 

Ett rum utan utsikt – fönster och upplevelser av ljus under medeltid och tidigmodern tid

Fil.kand. Linda Qviström
Institutionen för arkeologi och antikens kultur

Målsättningen med avhandlingsprojektet är att studera utsikt, insyn och dagsljus som en integrerad del av den profana arkitekturen, och att relatera detta till samtida ideologier. Utgångspunkten är att upplevelser av dagsljus och möjligheter till insyn och utsikt har påverkat både dem som vistades inne i byggnaden och förhållandet till landskap och människor utanför. Upplevelserna har styrts av valet av hur ljusöppningarna har utformats – deras storlek, placering och materialet de eventuellt var täcka med. Dessa val antas spegla föreställningar kring ljussättning, insyn och utsikt, något som i sin tur speglar det samtida samhället.

 

Från Lödöse till Uleåborg – Det svenska rikets urbanisering 1100–1610

Fil.mag. Per Gunnar Sidén
Historiska institutionen

Från år 1100 till 1610 ökade antalet städer i det svenska riket från troligen endast en, Sigtuna, till 53 samtidigt som städernas folkmängd ökade i ungefär samma storleksordning. Det var en dynamisk process där de första städerna efter hand passerades i storlek av en rad nya utmanare. I min avhandling mäter och analyserar jag den processens förlopp och de framväxande urbana systemens karaktär.

För att kunna analysera urbaniseringsförloppet rekonstruerar jag först städernas befolkningsutveckling med hjälp av ett brett källmaterial från skattelängder till arkeologiska lämningar. Steget från dessa typer av källmaterial till befolkningsuppskattningar är dock stort och metoderna har varit outvecklade. I avhandlingen läggs därför mycket stor vikt på just metodutveckling.

Därefter analyseras de typiska dragen i urbaniseringens kronologi och geografi. Särskilt studeras de regionala skillnaderna som inte bara handlade om när urbaniseringen tog fart utan även vilken nivå, uttryckt i urbaniseringsgrad, den nådde upp till under perioden.

Slutligen undersöks stadsbefolkningens tyngdpunkt inom regionerna för att därigenom kunna säga något om urbaniseringens drivkrafter. Analysen utgår här från de två kompletterande urbanteorierna centralortsteorin och nätverksteorin. Centralortsteorin, enligt vilken stadsbefolkningens tyngdpunkt ligger i centrum av en större region, pekar mot städernas roll som producent, konsument och förmedlare av varor och tjänster inom regionen medan nätverksteorin, där stadsbefolkningens tyngdpunkt ligger i regionens periferi, betonar städernas roll som kontaktyta mot omvärlden.