Delade värden: kreativa länkar, hybriditet och innovation i vikingatida nätverk

Docent Nanouschka Myrberg Burström
Institutionen för arkeologi och antikens kultur

Ca år 995 påbörjades i nuvarande Danmark, Norge och Sverige en myntning som imiterade den samtida engelska. I mer än 30 år förbands engelsk och skandinavisk myntning med varandra. Både individer (beställare, myntmästare, hantverkare) och föremål (t.ex. myntstampar) förflyttades mellan myntorterna. Myntning anses ofta uttrycka härskarens rättigheter och förmåga att genomdriva en valuta i sitt maktområde. I den angloskandinaviska myntningen urskiljs istället ett nätverk som inte begränsas av riken eller kungar utan skär på tvärs och har kopplingar från väst (England) till öst (Bysans) över Skandinavien och södra Östersjöområdet.

Skandinavernas jakt på utländska silvermynt under vikingatiden avspeglar sig i en mängd arkeologiska fynd. Dels de stora silverdepåer (skatter) som är en av de mest spektakulära vikingatida fyndtyperna, och mycket karaktäristisk för Skandinavien. Dels omvandlades mycket av silvret förmodligen till silversmycken och dräktdetaljer, vilka inte bara användes till allmän prydnad utan också markerade social tillhörighet och identitet. Silvret hade förmodligen en viktig roll i transaktioner av särskild social betydelse såsom brudgåvor eller jordköp, men användes inte egentligen som mynt. De första inhemska mynten måste också ha gjorts av omvandlat, importerat silver, eftersom ingen lokal silverproduktion fanns. Men vad gjorde det aktuellt att ta upp ett utländskt bruk (myntning), och varför använda utländska förlagor istället för helt egna bilder och inskrifter? Svaret bör ligga i elitens önskan att manifestera sig på samma sätt som de utländska makthavarna, särskilt med kristna ideologiska förtecken. Inte förrän senare under 1000-och 1100-talen kom den skandinaviska ekonomin att egentligen baseras på myntbruk.

Myntmaterialet tydliggör hur ”social” teknologi är: beroende av val, samarbetsförmåga, talang, kapital mm. Genom myntens bilder och inskriptioner ges unika möjligheter att närstudera en förändringsprocess i det förflutna, olika nivåer och aktörer i nätverket, rörelsemönster, och de ideologiska och historiska sammanhang som motiverade olika val. Projektet sammanför i två fallstudier tidigare och egen grundforskning med ett modernt teoretiskt ramverk, till en fördjupad tolkning och kulturhistorisk analys av myntmaterialet. Syftet är att belysa vikingatidens nätverk på såväl elit- som hantverkar- och brukarnivå.

Imitationer och kopior nedvärderas ofta utifrån nutidens uppfattningar om autenticitet som ett avgörande värde i sig. Projektet framhåller istället imitationernas kreativa, innovativa och hybrida karaktär. Genom en sådan förståelse av imitationer, kan vi också närma oss en fördjupad förståelse av föremålens vidare betydelser.

Projektet pågår 2013–2015 och finansieras av Vetenskapsrådet.

Bokmärk och dela