Tidigare och pågående forskning

Min forskning kan delas in i två huvudfåror: medeltidshistoria och klimathistoria (paleoklimatologi). Det är även i dessa bägge fält som jag har publicerat mig populärvetenskapligt. Även om vissa forskningsprojekt är pågående, eller just har startat, sammanfattar min publikationslista mina forskningsintressen ganska väl.

Den som vill ha information kring min forskning är alltid välkommen att kontakta mig, helst per e-post.

 

Tidigare medeltidshistorisk forskning
Jag har intresserat mig för maktförhållanden och legitimering av makt i det medeltida Norden, i ett komparativt europeiskt perspektiv, och inledde mina studier inom detta område med undersökningar av kungaideologin i den äldsta nordiska kungabiografin: Sverres saga från runt år 1200. Genom en ideologikritisk närläsning av texten studerade jag hur en allmäneuropeisk rex iustus-ideologi kommer till uttryck och används i Sverres saga för att legitimera närmast enväldiga maktanspråk hos en norsk upprorskung som gripit makten med vapen. Jag kunde bland annat konstatera att rex iustus-ideologin slog igenom tidigare i Norge – möjligen även i andra delar av Norden – än vad de flesta forskare tidigare antagit. Min forskning knöt direkt an till, och utmynnade i polemik mot uppfattningar som framförts i, en pågående forskningsdebatt i Norge om rex iustus-ideologin och tidpunkten för dess verkliga genomslag. Undersökningarna av Sverres saga utmynnade i två artiklar: den kortare ”Kristen kungaideologi i Sverris saga” (2006) och den längre ”Bannlyst kung av Guds nåde. Maktlegitimering och kungaideologi i Sverris saga” (2008).
Ett annat ämne som jag har studerat är synen på manlig heder och kontrollen av kvinnlig sexualitet i olika delar av Europa under medeltiden. Detta intresse går tillbaka till det första forskningsnätverk som jag var del av, det NORFA-finansierade ”Kön, heders- och äreföreställningar i de nordiska länderna från tidigmedeltid till nutid – i relation till dagens hedersmord”, där sociologier, socialantropologer, etnologer och historiker samverkade. Förutom ett svenskspråkigt antologibidrag har jag hittills publicerat två fallstudier som bygger på olika teoretiska ingångar och skilda typer av källmaterial: ”Female Shame, Male Honour: The Chastity Code in Juan Luis Vives’ De institutione feminae Christianae” (2012) och ”Rape in the Icelandic Sagas. An insight in the perceptions about sexual assaults on women in the Old Norse world” (2015). I den förstnämnda studien analyseras en sydeuropeisk ”kvinnospegel” från renässansen och i den sistnämnda studien analyseras synen på sexuellt våld i de isländska sagorna. I artikeln om den spanske Juan Luis Vives kunde jag avvisa den tidigare framförda uppfattningen att han, i och med sin uppfostringshandbok för kvinnor, var en förkämpe för kvinnors rättigheter genom att förorda kvinnlig utbildning. Genom att studera varför han förespråkade kvinnlig utbildning, och vad utbildningen skulle bestå av, kunde jag påvisa att kvinnlig utbildning för Vives syftade till att genom moraliskt uppbygglig litteratur främja kvinnors kyskhet och få dem att inse sin underordnade ställning. I artikeln om sexuellt våld mot kvinnor i de isländska sagorna kunde jag dels konstatera att våldtäkt, till skillnad från vad som tidigare påståtts, visst förekommer vid ett flertal tillfällen i sagalitteraturen och dels att våldtäkt i sagorna i en hederskulturell kontext primärt förstås som ett brott mot kvinnans manliga släktingar och inte mot henne själv. I denna studie förbinds mitt intresse för hederskultur med mitt intresse för isländska sagor som mentalitetshistoriska källor.


I min doktorsavhandling Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden (2014) studerade jag lagregleringen av den expanderande kungamakten i det högmedeltida Danmark, Norge och Sverige ur ett komparativt perspektiv. Utifrån bevarat lagmaterial undersöktes utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner i relation till tingsmenigheternas och kyrkans förändrade maktställning. Utvecklingen belystes utifrån den numera omfattande internationella forskningen om den medeltida statsbildningsprocessen i Europa. Jag bekräftar den gängse premissen att det skedde en påtaglig ökning av kungamakten, som fick kontroll över ett ökat antal samhälleliga funktioner, samtidigt som jag visar på betydande internordiska skillnader avseende såväl omfattningen av, som formerna för, den kungliga maktutövningen. I avhandlingen argument­erar jag för att lagregleringen av rättslig makt framstår som avsevärt viktigare för den medeltida statsbildningsprocessen än regleringen av militär eller fiskal makt. Ett annat resultat är att kunglig exekutiv makt, åtminstone i institutionaliserad form, först uppträdde efter etableringen av dömande, och i många avseenden även lagstiftande, kunglig makt. Avhandlingen kommer inom kort ut i reviderad form som en bok i skriftserien Rättshistoriskt bibliotek och jag har beviljats 3-årig finansiering för fortsatt komparativ forskning om medeltida nordiska lagar.


Till övriga, mindre, medeltidshistoriska forskningsinsatser kan nämnas artikeln ”The Significance of Remote Resource Regions for Norse Greenland” (2005), där jag utifrån tillgängliga arkeologiska och skriftliga källor, med en geografisk tolkningsram, studerat utnyttjandet av naturresurser i utmarksområden långt från bygderna bland de medeltida nordborna på Grönland. I artikeln ”Hedniskt motstånd i Svealand under sent 1000-tal”, som nu ska skickas in för publicering, syntetiserar jag skriftliga och arkeologiska belägg för hedniska resningar i Svealand komparativt utifrån ungefär samtida hedniska revolter i andra nykristnade områden i Europa, som i många fall är bättre dokumenterade. Här drog jag återigen nytta av de färdigheter jag utvecklat inom komparativ metod från mitt avhandlingsarbete.

 

Tidigare klimathistorisk forskning
Från mitt medeltidshistoriska intresse, främst genom studier av det medeltida Island och Grönland, växte runt 2006–2007 mitt intresse för klimathistoria fram. Redan sedan tidigare hade jag haft naturgeografi, särskilt klimatologi, som ett intresse jämte historia. Jag blev alltmer övertygad om att en djupare förståelse för, och kunskap om, historiska klimatförändringar är behövligt för att förstå den historiska utvecklingen hos många mer agrart marginella samhällen. Efter att ha skrivit en populärvetenskaplig bok om klimathistoria för Norstedts förlag började jag 2009 själv att forska inom klimathistoria, främst i samarbete med naturgeografer och klimatmodellerare. Jag är affilierad forskare vid Bolin Centre for Climate Research vid Stockholms universitet, samt tillhör sedan 2014 kärngruppen av det internationella forskningsnätverket Past Global Changes (PAGES) Euro/Med 2k, som studerar klimatet i Europa de senaste 2000 åren. Under perioden 2010–2012 tillhörde jag kärngruppen av Past Global Changes (PAGES) Arctic 2k, som studerar klimatet i Arktis de senaste 2000 åren, och sedan 2015 sitter jag i den vetenskapliga styrgruppen för forskningsprogrammet Integrated History and Future of People on Earth (IHOPE). Min klimathistoriska forskning rör regionala såväl som globala klimatförändringar på jorden de senaste cirka 2000 åren. Särskilt intresserad är jag av övergången mellan den så kallade medeltida värmeperioden (cirka 800–1250) och Lilla istiden (cirka 1300–1850) och dess samhälleliga konsekvenser på olika håll. Ett par stycken klimathistoriska artiklar är jag ensamförfattare till men annars är det normala att forskningen i detta fält bedrivs av internationella forskningsgrupper, sammansatta för arbetet med en specifik artikel, som publicerar sina resultat tillsammans. Hittills har jag själv initierat och lett två sådana forskningsgrupper.


Bland annat har jag arbetat med att studera hur olika naturliga ”proxies” – arkiv såsom serier av årsringar från träd eller stabila syreisotoper i droppstenar – kan kombineras och ”kal­ibreras” för att rekonstruera forna tiders temperatur och på vilka sätt olika typer av sådana dataset ger divergerande klimatsignaler. Detta har bland annat utmynnat i artiklarna (se även min publikationsförteckning) ”A new reconstruction of temperature variability in the extra-tropical Northern Hemisphere during the last two millennia” (2010), ”Northern Hemisphere temperature patterns in the last 12 centuries” (2012) och ”The extra-tropical Northern Hemisphere temperature in the last two millennia: Reconstructions of low-frequency variability” (2012). Resultaten från dessa tre artiklar har använts av bland annat FN:s klimatpanel för dess senaste vetenskapliga rapport IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis (AR5) (2013) (till vilken jag, för övrigt, var ”expert reviewer” avseende kap. 5 och kap. 10). Det huvudsakliga vetenskapliga bidraget med ovannämnda artiklar har varit att påvisa att temperaturvariationerna mellan olika århundraden på norra halvklotet var betydligt större de senaste 2000 åren än vad som de flesta tidigare antagit och att temperaturvariationerna dessutom varit mer geografiskt homogena än vad mycket tidigare forskning visat.


Jag har, tillsammans med forskare från flera länder, även studerat cykler i temperatur de senaste 1000 åren genom att applicera olika spektralanalysmetoder på ”proxies” som representerar forna tiders temperaturvariabilitet. Resultaten har bland annat publicerats i artikeln ”Multispectral analysis of Northern Hemisphere temperature records over the last five millennia” (2015) och indikerar att samma typer av klimatcykler – delvis relaterade till cykler i sol­aktivitet – uppträder på hela norra halvklotet utom i västra Nordamerika. På senare tid har jag övergått till att mer studera hydrologisk variabilitet (nederbörd och torka) i tid och rum utifrån både historiska (skriftliga) källor och ”proxies” från naturens egna ”klimatarkiv”. Resultaten publicerades i den ledande vetenskapliga tidskriften Nature i april 2016 i artikeln ”Northern Hemisphere hydroclimatic variability over the past twelve centuries”. Studien påvisar bland annat att dagens klimatmodeller underskattar historisk storskalig variabilitet i nederbörd och torka och att betydligt värre, och mer långvariga, torkor än dem i modern tid inträffade i stora delar av världen under 1100-talet och 1400-talet. Dessutom indik­erar artikeln att sambandet mellan förändringar i temperatur och nederbörd, på längre historiska tidsskalor, kan vara mindre än vad som vanligtvis antas.


Tillsammans med i första hand kinesiska forskare har jag också studerat historiska förändringar av den östasiatiska monsunen och konsekvenserna dessa fick för jordbruket. Det har bland annat resulterat i artiklarna: ”Drought variability at the northern fringe of the Asian summer monsoon region over the past millennia” (2014) och ”Macroecological factors explain large-scale spatial population patterns of ancient agriculturalists” (2015). Resultaten indikerar att variationerna i monsunen haft stora konsekvenser för missväxt/svält i norra Kina men samtidigt aldrig orsakat några dramatiska förändringar i bebyggelsestrukturen och befolkningstätheten. Jag har vidare varit del av en forskargrupp som just publicerat artikeln ”Cooling and societal change during the Late Antique Little Ice Age from 536 to around 660 AD” (2016). Artikeln, som introducerar begreppet ”den senantika lilla istiden”, binder samma humaniora och naturvetenskap och påvisar att mycket kraftigare, och mer långvarig, global nedkylning följde på två stora vulkanutbrott åren 536 och 540 än vad som tidigare har varit känt och att nedkylningen sannolikt var en bidragande orsak till ett antal olika folkvandringar och svältkatastrofer som ägde rum vid denna tid.


Vidare kan ett par syntesartiklar inom olika delar av klimathistoria nämnas. Den långa artikeln, skriven tillsammans med min kollega Bo Christiansen vid Danish Meteorological Institute, ”Challenges and perspectives for large-scale temperature reconstructions of the past two millennia” (2017) i Reviews of Geophysics berör utmaningarna, begränsningarna och möjligheterna med storskaliga temperaturrekonstruk­tioner från ”proxy”-data. En annan artikel kommer ut i form av ett bokkapitel av mer synteskaraktär också hos Cambridge University Press i oktober 2017 och utgör en kritisk syntes av klimathistoria och av klimatförändringars inverkan på samhällen i förmodern tid.

 

Pågående medeltidshistorisk forskning
En kvantitativ och komparativ innehållsanalys av de medeltida nordiska lagarna: Inom ramen för det 3-åriga projektet ”Text till tiden! Medeltida texter i kontext – då och nu”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien, ska jag genomföra en kvantitativ innehållsanalys av rättsbuden i de medeltida nordiska lagarna. Den ska möjliggöra en undersökning av likheter och skillnader i innehåll, struktur och påföljder mellan de olika lag­arna. Tidigare har mestadels enskilda aspekter eller rättsregler i lagmaterialet studerats och oftast enbart för ett nordiskt lands del åt gången. Inte ens när till exempel bötesskalor och bötessystemet har undersökts har något komparativt och än mindre internordiskt och nordiskt perspektiv anlagts. En sannolik anledning till detta kan vara svårigheten att jämföra de olika lagarnas rättsregler eftersom de reglerar delvis olika rättsområden, klassificerar olika bestämm­elser på skilda sätt och dessutom har en olika hög grad av rättslig abstraktionsnivå. Komp­arativa studier är ju i hög grad beroende av ett tydligt klassifikationssystem, och någon mån av jämförbarhet, av de fenomen som ska undersökas.
Nu finns det emellertid nya möjligheter att företa en kvantitativ och komparativ rättslig innehållsanalys av de medeltida nordiska lagarna. Ett helt nytt verktyg har just utvecklats av Arne Jarrick med medarbetare för att jämföra lagar från olika tid och kulturer. Det består, något förenklat, av ett systematiskt klassifikationsschema för olika typer av kategorier av rätts­liga regleringar och av påföljder som tillåter jämförelser oavsett hur rättsbuden är klassificerade eller uttryckta i den enskilda lagen. Genom möjligheten att klassificera varje enskild rättslig bestämmelse, och varje påföljd, i en eller flera grupper som inte är avhängiga av kulturell kontext skapas helt nya möjligheter för att studera det nordiska lagmaterialet.


Genom att konsekvent applicera Arne Jarricks klassifikationsschema på innehållet i de nordiska medeltidslagarna hoppas jag kunna göra, även statistiska, analyser av likheter och skillnader mellan olika lagar. För de nordiska medeltidslagarnas del är det bland annat intress­ant att kvantitativt och komparativt studera procentuellt utrymme ägnat åt olika rättsområden och saker som bötesfördelning, förekomst av ensaksböter respektive andelsböter, fredlöshet, urbotamål, kroppsstraff kontra ekonomiska sanktioner och kombinationer av olika påföljder för ett brott. Resultaten kommer att diskuteras ingående och sedan sammanfattas genom en aggregerad analys och grafisk visualisering av innehållet i lagarna och bötesfördelningen i dem. De vetenskapliga problem och frågeställningar som studien kan besvara kan sammanfattas som följer: Vilka typer av rättsliga förändringar går det att se över tid i de olika nord­iska länderna? Är de geografiska skillnaderna större eller mindre än de tidsmässiga? Ger lag­arna uttryck för en ökande abstraktionsgrad? Sker det en relativ minskning av det utrymme som ägnas år våldsbrott och egendomsbrott över tid i lagarna? Vad för samhälleliga förändringar, och förändrade maktförhållanden, ger lagarna uttryck för avseende utrymme som ägnas åt olika rättsområden, straffsatser, rättssubjekt och bötesfördelning? Studien kan förväntas att, fram till 2020, resultera i en vetenskaplig monografi.


Den geografiska spridningen av de vikingatida runstenarna utifrån deras stildatering: I detta projekt, som ska utmynna i åtminstone en längre artikel, planerar jag att med hjälp av GIS-teknologi undersöka det åld­ersmässiga spridningsmönstret av de senvikingatida runstenarna i syfte att pröva hypoteser om detta speglar tidpunkten för kristnandeprocessen och dess hastighet. De grova dragen för de geografiska skillnaderna i tidpunkten för resandet av runstenar i Norden har varit kända sedan tidigt 1900-tal men det är först nyligen, tack vare den robusta stildatering som arkeologen Anne-Sofie Gräslund tagit fram, som det går att mer precist åld­ersbestämma de senvikingatida runstenarna, som idag är vedertagna som tidigkristna monument. Stildatering skapar möjligheter att studera kristnandeprocessen i tid och rum näst­an ända ned på häradsnivå. Med en kvantitativ GIS-analys av runstenarnas geografiska spridning (inom olika sökradier) efter åldersklasser avser jag att analysera till exempel medelåldern och medianåldern, samt spridningen i ålder, på runstensmaterialet i olika områden. Motsvar­ande analyser kommer även att göras av runstenarna inom bestämda administrativa områden som (nutida) härader. För detta projekt kommer jag att hämta runstensmaterialet, som jag sedan bearbetar och kvalitetsgranskar, från Samnordisk rundatabas och stildateringarna därifrån kommer att brukas.


Efter att ha kartlagt och analyserat de åldersmässiga spridningsmönstren hos det senvik­ingatida runstensmaterialet i Norden i allmänhet och i Svealand i synnerhet avser jag att försöka pröva om mönstren kan tänkas höra samman med kristnandeprocessens hastighet. De direkta och väldaterade spåren efter kristnandeprocessen, annat än runstenarna själva, är få men vanligtvis har närvaron av kungliga och kyrkliga institutioner vid denna tid betraktats som ett tecken på kristnande. Därför kommer jag att studera samvariation mellan åldern på runstensmaterialet och förekomsten av husabyar (kungsgårdar), missionsbiskopssäten och belagda tidiga kyrkor. Denna analys kommer förhoppningsvis att kunna kasta ett närmare ljus på de rumsliga mönstren för kristnandeprocessen och eventuellt även vilken roll centralorter och kunglig närvaro hade i denna.

 

Pågående klimathistorisk forskning

Summer temperature and drought co-variability across Europe since 800 CE: Jag har blivit ombedd, och accepterat, att leda en studie inom ramen för forskningsprogrammet Past Global Changes (PAGES) Euro/Med 2k kring samvariationen mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa sedan 800-talet fram till idag. Det har för första gången blivit möjligt att genomföra denna typ av studie tack vare publiceringen av spatiala rekonstruktioner över sommartemperatur och sommartorka för Europa, som huvudsakligen bygger på trädringsdata men som är verifierade mot skriftlig historisk data. En hypotes som särskilt kommer att testas är huruvida det mönster, som klimatmodellsimuleringar indikerar, att norra Europa tenderar att bli blötare och södra Europa torrare när klimatet är varmare, verkligen stämmer. Den typen av eventuella samband mellan sommartemperatur och torka kan mycket väl variera beroende på tidsskala. Därför planeras analysen att göras över olika tidsskalor även om statistiskt signifikanta samband naturligtvis blir svårare att påvisa för lågfrekvent variabilitet på grund av det färre antalet frihetsgrader.

 

Ruinerna av Hvalsey kyrka i Österbygden på södra Grönland.

Bokmärk och dela