1. Du är här:
  2. Centrum för medeltidsstudier
  3. Fredrik Charpentier Ljungqvist

Fredrik Charpentier Ljungqvist

Fil.dr, forskare, sekreterare vid Centrum för medeltidsstudier
Affilierad forskare vid Bolincentret för klimatforskningFredrik Charpentier Ljungqvist

tjänsterum: D 860
mobil: 070-662 07 28
e-post: fredrik.c.l@historia.su.se

Bibliometriska data:
(ISI Web of Knowledge, senast uppdaterat den 6 juli 2017)

Antal indexerade publikationer: 32
Totalt antal citeringar: 639
Genomsnittligt antal citeringar per publikation: 19,97
H-index: 12

 

Jag är författare till vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar om medeltida ämnen och om klimatets historia. Mina publikationer hittar du under fliken Publikationer till vänster.

Jag forskar bland annat om klimatets historiska förändringar och om hur klimatförändringar påverkat människors livsvillkor förr. Speciellt intresserad är jag av övergången mellan den medeltida värmeperioden (cirka 900–1200) och Lilla istiden (cirka 1300–1900). Jag har särskilt studerat den medeltida nordiska bosättningen på södra Grönland som gick under när Lilla istiden började.

Detta intresse har bland annat utmynnat i att jag författat boken Global nedkylning. Klimatet och människan under 10 000 år (Stockholm: Norstedts, 2009): 336 sidor. Boken handlar om hur klimatet på jorden har förändrats både regionalt och globalt sedan senaste istiden och hur klimatförändringarna har påverkat människan och hennes livsvillkor under olika tider, på olika platser.

Ett annat intresseområde är medeltida nordisk mentalitetshistoria. Jag är intresserad av hur människor under medeltiden tänkte och tyckte. De källor som främst kan belysa det för nordisk del är de isländska sagorna och de nordiska medeltidslagarna. Även om sagorna bara behandlar isländska och, i viss mån, norska förhållanden så är de ett ypperligt källmaterial vid mentalitetshistoriska studier. Till skillnad från annan medeltidslitteratur, och medeltida historieskrivning, handlar lejonparten av de isländska sagorna om konflikter och sociala relationer mellan människor. Det gör dem lika fulla av sociala värderingar som en socialantropologs anteckningsböcker. Lagar från medeltiden finns för hela Norden. De berättar hur saker borde vara, vilka formella regler som fanns beträffande en uppsjö av ting från arvsrätt till äktenskap och våldsbrott.

Den som vill ha mer information om min forskning är alltid välkommen att kontakta mig, helst per e-post.

Tidigare och pågående forskning

Min forskning kan delas in i två huvudfåror: medeltidshistoria och klimathistoria (paleoklimatologi). Det är även i dessa bägge fält som jag har publicerat mig populärvetenskapligt. Även om vissa forskningsprojekt är pågående, eller just har startat, sammanfattar min publikationslista mina forskningsintressen ganska väl.

 

Medeltidshistorisk forskning

I min doktorsavhandling Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden (2014) studerade jag lagregleringen av den expanderande kungamakten i det högmedeltida Danmark, Norge och Sverige ur ett komparativt perspektiv. Utifrån bevarat lagmaterial undersöktes utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner i relation till tingsmenigheternas och kyrkans förändrade maktställning och belystes utifrån den numera omfattande internationella forskningen om den medeltida statsbildningsprocessen i Europa. Såväl danskt, norskt som svenskt lagmaterial ger uttryck för en påtaglig ökning av samhälleliga funktioner underställda en allt starkare kungamakt. Likväl framträder samtidigt betydande internordiska skillnader avseende såväl omfattningen av som formerna för den kungliga maktutövningen. Jag kan påvisa att den lagreglerade kungamakten, i de flesta avseenden, var starkast och tidigast utvecklad i Norge och svagast och senast utvecklad i Sverige. Avhandlingen visar att den allt mer centraliserade och institutionaliserade kungliga maktutövningen, präglad av en ökad ensamrätt till bruket av legitimt våld, kan betraktas som uttryck för en pågående statsbildningsprocess. En viktig slutsats av avhandlingen var att lagregleringen av rättslig makt framstår som avsevärt viktigare för denna utveckling än regleringen av militär eller fiskal makt. Ett annat viktigt resultat är att kunglig exekutiv makt först uppträdde efter etableringen av dömande, och i många avseenden även lagstiftande, kunglig makt.

Till andra forskningsprojekt jag tidigare arbetat med hör studiet av synen på manlig heder och kontrollen av kvinnlig sexualitet i olika delar av Europa under medeltiden. Hittills har två fallstudier, med olika teoretiska ingångar och utifrån skilda typer av källmaterial, blivit färdigställda: ”Female Shame, Male Honour: The Chastity Code in Juan Luis Vives’ De institutione feminae Christianae” (2012) och ”Rape in the Icelandic Sagas. An insight in the perceptions about sexual assaults on women in the Old Norse world” (2015). Den förstnämnda studien analyserar en sydeuropeisk ”kvinnospegel” från renässansen och den sistnämnda studien analyser av synen på sexuellt våld i de isländska sagorna.

Jag har studerat kungaideologi i den äldsta kungasagan, eller kungakrönikan, i det medeltida Norden: Sverres saga från cirka år 1200. Genom närläsning av texten studerade jag hur en paneuropeisk rex iustus-ideologi kommer till uttryck och används i Sverres saga för att legitimera närmast enväldiga maktanspråk hos en upprorskung i Norge som gripit makten med vapen. Jag fann bland annat att rex iustus-ideologin slog igenom tidigare i Norge, och möjligen även i andra delar av Norden, än de flesta forskare tidigare antagit. Undersökningarna av Sverres saga utmynnade i två artiklar: den kortare ”Kristen kungaideologi i Sverris saga” (2006) och den längre ”Bannlyst kung av Guds nåde. Maktlegitimering och kungaideologi i Sverris saga” (2008).

 

Klimathistorisk forskning

Sedan år 2009 har jag, förutom medeltidshistoria, forskat inom paleoklimatologi (klimathistoria), främst i samarbete med naturgeografer. Jag är affilierad forskare vid Bolin Centre for Climate Research vid Stockholms universitet och medlem av flera internationella klimatforskningsnätverk. Min forskning rör regionala såväl som globala klimatförändringar på jorden de senaste cirka 3 000 åren. Särskilt intresserad är jag av övergången mellan den medeltida värmeperioden (cirka 800–1300) och Lilla istiden (cirka 1300–1900). Under den medeltida värmeperioden var klimatet likartat dagens och lokalt ännu varmare, medan Lilla istiden präglades av de lägsta temperaturerna på kanske 10 000 år.

Bland annat jag har arbetat med att studera hur olika naturliga ”proxies” – arkiv såsom serier av årsringar från träd eller stabila syreisotoper i droppstenar – kan kombineras och ”kalibreras” för att rekonstruera forna tiders temperatur och på vilka sätt olika typer av sådana dataset ger divergerande klimatsignaler. Detta har bland annat utmynnat i artiklarna (se även publikationslistan) ”A new reconstruction of temperature variability in the extra-tropical Northern Hemisphere during the last two millennia” (2010), ”Northern Hemisphere temperature patterns in the last 12 centuries” (2012) och ”The extra-tropical Northern Hemisphere temperature in the last two millennia: Reconstructions of low-frequency variability” (2012). Resultaten från alla dessa tre artiklar har använts av bland annat FN:s klimatpanel för deras senaste vetenskapliga rapport IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis (AR5) (2013).

På senare tid har jag övergått till att mer studera hydrologisk variabilitet i tid och rum utifrån både historiska (skriftliga) källor och ”proxies” från naturens egna ”klimatarkiv”. En artikel med resultat av hydrologisk variabilitet på norra halvklotet under de senaste tolv århundradena är under review för närvarande. Annars jag har tillsammans med forskare från flera länder studerat klimatcykler genom att applicera olika spektralanalysmetoder på ”proxies” som representerar forna tiders temperaturvariabilitet. Det har bland annat mynnat ut i artikeln ”Multispectral analysis of Northern Hemisphere temperature records over the last five millennia” (2015). Tillsammans med i första hand kinesiska forskare har jag också studerat historiska förändringar av den östasiatiska monsunen och konsekvenserna av detta för jordbruket. Det har bland annat resulterat i följande två artiklar: ”Drought variability at the northern fringe of the Asian summer monsoon region over the past millennia” (2014) och ”Macroecological factors explain large-scale spatial population patterns of ancient agriculturalists” (2015).

Den som vill ha information kring min forskning är alltid välkommen att kontakta mig, helst per e-post.

 

Ruinerna av Hvalsey kyrka i Österbygden på södra Grönland.

 

Bokmärk och dela